Skriv ut ▼
Skapa PDF
Wiki-verktyg ▼
Om Sverigeföraren ▼Gradsystem
Sverigeföraren
Innehåll |
[redigera] Gradering för friklättring
[redigera] Jämförelsetabell
Här är en bild som jämför de vanligast använda graderna:
Och en som också tar med de lite lägre graderna
[redigera] Nordiska grader
Gradering av leder görs med olika system och notation i olika länder. Upprinnelsen till de grader som används i Norden är UIAAs system med grader I-VI, där VI var menat att vara toppen av den mänskliga förmågan. Efterhand så framstod ett slutet system som ohållbart och gradsystemet blev öppnat uppåt.
Med tiden har graderingen mellan UIAA-systemet och de nordiska graderna divergerat så kraftigt att de Nordiska graderna betraktas som ett eget system, därför används arabiska siffror för att indikera svårighet i Norden, medan UIAA-grader fortsatt betecknas med romerska siffror.
I dag brukas gradering mellan 1 och 9 i Norden, men franska grader används också i hela Norden, framförallt för sportklättring.
Graderingen är subjektiv, där högre tal betyder högre upplevd svårighet. Additions och subtraktionstecknen används för att fingradera leder, där en 4- är lättare än en 4, som i sin tur är lättare än en 4+. En led av grad 4 skall upplevas ungefär lika svår som alla andra leder av grad 4 av lika art, och klart svårare än en grad 4- av samma slag.
En led ges en helhetsgrad där graden ger hur svår leden är att klättra i sin helhet. En led av grad 7 kan allså ha ett mycket kort men svår passage eller relativt lätt klättring men utan vilomöjligheter. Leder av lägre grad har ofta så goda vilor (hyllor eller liknande) där klättraren kan återhämta sig fullständigt att graden nästan alltid anger den svåraste passagen.
- 1: Vandring eller äventyrlig vandring. Denna grad används i stort sett aldrig.
- 2. Väldigt lätt klättring, i långa partier behöver händer inte användas.
- 3: Första graden med reell klättring.
- 4: Här börjar greppen bli färre och klättringen brantare.
- 5: Styrka och smidighet kan behövas för att ta sig mellan greppen.
- 6: Samma som grad 5, men kräver dessutom i allmänhet att grepp måste tas i rätt ordning för en lyckad bestigning.
- 7: Färre grepp, längre mellan dem, eller brantare klippa än på leder av lägre grader
- 8: "
- 9: "
[redigera] Säkringsgrader
Säkringsgrader har på senare tid börjat vinna sitt intåg i Sverige. De vanligaste säkringsgraderna är de som används i det amerikanska YDS-systemet. På en del ställen används även de jämtländska gruvsamhetsgraderna a-e.
- R – Runout, eller "riskabel". En del säkringar är det långt mellan, och det finns en reell chans för långa fall eller obehagliga fall i hylla. Eventuellt risk för fall med dödlig utgång från mycket lätta delar av leden.
- R/X - Mycket riskabel. Stor risk för brutna lemmar vid ett fall från de hårdare delarna av leden.
- X – Inga tillfredställande säkringar på de hårda passagerna på leden. Ett fall från de hårdare delen av leden kan mycket troligt ha dödlig utgång.
Ibland kan man även se två grader för välsäkrad klättring
- PG - Välsäkrad
- PG 13 - Välsäkrad men något glest säkrat på lättare terräng.
[redigera] Franska grader
Som svenska grader fast graderna fingraderas med bokstäver a,b och c. Ett extra additionstecken används för att ytterligare fingradera. I många förare över Nordisk klättring indikerar fransk grad helbultade leder, medan svenska grader används för övriga leder. Därför är det bra att känna till detta gradsystem, se jämförelsetabell nedan.
[redigera] Övriga utländska grader
[redigera] YDS
Används framförallt i Nordamerika och Japan.
[redigera] Brittiska grader
Används på de Brittiska öarna. Den första delen av graden är en helhetsbedömning av leden där svårigheten att klättra leden vägs ihop med hur svår leden är att säkra.
Om en led är läskig men i huvudsak säker ökar helhetsgraden ett snäpp jämfört med en liknande led som är mycket välsäkrad, om en led är farlig ökar helhetsgraden två snäpp, och om leden är dödsfarlig ökar graden tre snäpp[1].
Den andra delen av graden är en kruxgradering och anger hur svår den svåraste passagen på leden är.
[redigera] UIAA
Används i alpländerna samt Tyskland. Fungerar som nordiska grader men klättringen är lättare för varje given grad.
[redigera] Ewbanks
Används i Australien, Nya Zealand och Sydafrika. Fungerar som nordiska grader men saknar fingradering. Grader från 1 till 34 (i skrivande stund).
[redigera] Bouldergrader
Se artikel om Bouldergrader
[redigera] Psicobloc (DWS)
Solo över vatten (vilket även kallas deep water soloing eller psicobloc) graderas som vanlig friklättring, men har dessutom ofta en extra grad för att ange hur säker klättringen är.
- S0 – Så säker som soloklättring blir. Djupt vatten.
- S1 – Hyggligt säker. Iaktag försiktighet, det kanske inte är läge att falla från vissa delar av leden. Möjligtvis väldigt hög led.
- S2 – Inte säker. Grunt vatten, eller mycket hög led. Endast mycket välavägda fall tänkbara.
- S3 – Lika farligt som att sola på land, fast med risk för drunkning.
[redigera] Gradering för teknisk klättring
- A0 -- Drag i säkringar
- A1 -- Här börjar riktig teknisk klättring. Kliv i stegar och häng i slingor. Alla punkter är solida.
- A2-A5 -- Hårdare teknisk klättring. Vid A5 tål inga punkter på hela replängden mer än kroppsvikt.
[redigera] Gradering för isklättring
- WI-2 (55-65 grader)
- WI-3 (65-75 grader, goda säkringar)
- WI-4 (75-85 grader, goda säkringar)
- WI-5 (80-90 grader)
- WI-6 (90 grader, ihållande svårigheter på osäker is med dåliga säkringar)
- WI-7 (90 grader, ihållande svårigheter på tunn och dålig is utan egentliga säkringsmöjligheter)
[redigera] Gradering för mixad klättring
Fungerar enligt samma principer som gradering för friklättring. Ett M före graden anger att isyxor och stegjärn används för direkt aid. M1 är lättast M14 för närvarande hårdast.